Tartuffe

I den amerikanska tonsättaren Kirke Mechems opera Tartuffe från 1980 gestaltas Molières komedi med ett lekfullt tonspråk som med sångbara melodier lutar sig mot pjäsens kvicka driv och oumbärliga timeing.

Librettot är skrivet av tonsättaren själv och ger kvinnorollerna större handlingsutrymme även om det följer Molièrs handling mycket nära. Regissören Anne Barselevs fokuserar på en familjs sammanfall och låter den bokstavligen talat raseras under föreställningens gång.

Konceptet blandar anakronistiskt nutid med fransk barock vilket blir synligt i Annsofie Nybergs kostymer och Stine Martinsens scenografi. Här kommer familjen som enhet att dissekeras och sångarnas skådespelarförmågor att nyttjas till ett maximum. Tillsammans blir det en roande, upprörande och rörande föreställning.

Med Tartuffe, eller Bedragaren (Tartuffe, ou l’Imposteure) skrev Molière in sig i den absoluta världsdramatiken. Som den skådespelare han i grunden var förstod han kraften i hur en publik får fylla i gestaltningen de ser med en egentolkning. I Molières moralitet gestaltas en överklassfamilj som bit för bit plockar sönder sig genom inflytande av en religiös demagog.

Samtiden förstod att den familjen var en metafor för samhället och Tartuffe, bedragaren, en metafor för kyrkan. Pjäsen hade en sådan slagkraft att Ludwig XIV, under påverkan av ärkebiskopen, förbjöd den kort efter urpremiären i Versailles. Molière skapade sig fiender inom kyrkan för resten av livet och pjäsen kunde inte spelas.

Molière omarbetade texten och lät kungen dyka upp i slutet av handlingen (ett skolboksexempel på Deus ex machina) för att ställa allt till rätta. Den versionen spelades under titeln Bedragaren och blev även den förbjuden an klungen som trots allt ståhej fortsatte att beskydda sin favoritdramatiker. Tack vare det undslapp Molière att bli bannlyst av kyrkan och det krävdes ytterligare omarbetningar av manuset för att den skulle kunna framföras igen – då mest i privata sammanhang. Pjäsen fick dock kultstatus och namnet Tartuffe är för evigt förknippat med hycklare som skenbart och överdrivet låtsas vara dygdiga.

Sensmoralen är glasklar: låt dig inte luras av dogmatiker som vill utnyttja din tro för egen vinnings skull. På grund av all kontrovers kring Tartuffe, avstod Molière mestadels från att skriva så politiskt inkorrekta pjäser som denna igen.

Boka

Mer från Scen 1, Sara Kulturhus

Utbud

Prisinformation

Biljetter säljs på Skellefteå Turistcenter och på arrangörens officiella bokningssida.

För mer info om biljetter tel. + 46 (0)910-452510 eller info@visitskelleftea.se



OBS! Det är ingen reservation av biljetter, endast direktköp.

Fakta

Längd: 2 timmar och 40 minuter inkl 30 min paus.

Operan spelas och textas på svenska.


Tonsättare: Kirke Mechem
Libretto: Kirke Mechem efter Molières pjäs.

Svensk översättning av Harald Leander

Konstnärligt team
Dirigent: Fredrik Burstedt
Regissör: Anne Barslev
Scenograf: Stine Martinsen
Kostymdesigner: Annsofi Nyberg
Ljusdesigner: Max Mitle
Maskdesigner: Angelica Ekeberg

Medverkande
Tartuffe: Linus Börjesson
Orgon: Peter Kajlinger
Elmire: Susanna Levonen
Damis: Martin Lissel
Mariane: Amanda Liljefors
Valére: Per Lindström
Dorine: Tessan-Maria Lehmussaari
Mme Pernelle: Ulrika Tenstam
Flipote: Oskar Bergström

 

Hitta hit