Sara kulturhus – trä, hållbarhet och Spider-Man!
Oskar Norelius och Robert Schmitz, ansvariga arkitekter för nya Sara kulturhus i Skellefteå, ser fram emot den kommande invigningen av 20-våningshuset.
– Människan har tävlat om att komma först till månen och om att bygga världens högsta byggnad. Nu tävlar vi om att bygga världens mest hållbara byggnad, säger Norelius. Det är en av få tävlingar runt om i världen som går i positiv riktning och Sara kulturhus är ett bra exempel på vad som går att göra.
Sara kulturhus är nästan 80 meter högt och rymmer sex teaterscener, stadsbibliotek, två konstgallerier, ett konferenscenter, restauranger och ett hotell med 205 rum och spektakulär utsikt över den blomstrande staden Skellefteå.
Byggnaden förtjänar lika mycket uppmärksamhet för sin hållbarhetsprestanda som för sin skönhet och storskalighet. Sara kulturhus enorma lobby må vara praktfull med sitt skimrande ljus, sina kolossala träobelisker och branta glasklippor, men den är samtidigt ett mycket praktiskt utrymme.
Norelius menar att träet ger huset dess karaktär.
– Konstruktionen är byggd i trä, ett fantastiskt material som vi alla gärna omger med oss med inomhus, säger han. I konventionella betongbyggnader används ofta dyr panel för att skapa en varm, träliknande känsla. Vi bestämde oss för att strunta i betongen och lyfta fram träet istället. Vi skalade faktiskt bort många av de extra byggmaterial som normalt krävs i byggnader av den här storleken, vilket resulterade i ett hållbart hus utan spill.
– När massivt trä exponeras på det här sättet samverkar det dessutom med inomhusklimatet genom att absorbera och släppa ifrån sig fukt i luften, säger Norelius. Därför har trähus ofta bättre inomhusklimat än betongbyggnader.
Betong är världens mest använda konstgjorda material och är näst efter vatten den resurs som förbrukas mest globalt sett.
Cement – huvudkomponenten i betong – står för ca 8 procent av världens totala koldioxidutsläpp, enligt den brittiska tankesmedjan Chatham House.
Betong har många gånger större miljöpåverkan än trä. För varje kubikmeter betong som framställs släpps ett ton koldioxid ut i atmosfären. Korslimmat trä (KL-trä) – den träprodukt som har använts mest i byggandet av Sara kulturhus – har istället bundit kol under hela trädets tillväxtcykel. Trots den energi som förbrukas vid avverkning och under tillverkningsprocessen understiger utsläppen den kol som förblir lagrad i virket under hela dess användningstid.
Och i Sara kulturhus finns mycket trä.
Enligt Therese Kreisel, Skellefteås planarkitekt, består Sara kulturhus av 12 200 kubikmeter trä skördats inom en 6-milsradie runt Skellefteå.
– Träden innehåller stora mängder koldioxid som lagras i träet tills det ruttnar eller bränns. Därmed blir den här byggnaden mycket klimatsmart, säger Kreisel. Mängden lagrad koldioxid motsvarar ungefär 13 500 personers flygresor från Stockholm till New York.
Kulturhuset, som upptar husets fyra nedersta våningar, har pelare och balkar av limträ, och tack vare arkitekternas innovativa planering har ingen betong använts, något som gav kortare byggtid och ett betydligt mindre koldioxidavtryck.
Men kulturhuset är inte den enda byggnad som består av hållbara material. Hotellet i det 16 våningar höga tornet består av prefabricerade rumsmoduler i massivt, KL-trä placerade mellan två hisskärnor, även de konstruerade i KL-trä.I den majestätiska foajén löper 22 meter långa bjälkar längsmed hela lokalen, utan bärande pelare. Från bjälkarna faller vinkelräta trästag ner mot golvet, förstärkta och sammankopplade med stålrör.
Tack vare de vikbara väggarna kan rum expanderas eller delas av beroende på de aktuella aktiviteterna – allt från små uppträdanden och utställningar till stora konferenser. Genom glasfasaden får de förbipasserande en glimt av husets insida, samtidigt som träribbor och guldfärgad aluminium skyddar mot solen. Hela huset är täckt av glas.
– Vi vill inte att människor bara ska komma hit för att se utställningar, teaterföreställningar och spelningar, utan också för att titta in bakom kulisserna, säger Robert Schmitz. Han fortsätter:
– Den som går förbi på gatan utanför Sara kulturhus kommer att kunna se när en ny utställning hängs eller en ny intrikat scenografi skapas. Nyckelordet är tillgänglighet. Vi vill att människor ska känna sig delaktiga i allt som sker. Och vintertid kommer ljuset från den nya byggnaden att stråla ut genom glasfasaden på de omgivande gatorna och göra hela området ljusare och säkrare.
Men hur ska alla dessa fönster putsas? Fasaden består av 7 700 kvadratmeter glas.
– Enkelt, säger Schmitz. När vi besökte MIPIM, en fastighetskonferens i Nice, för en tid sedan träffade vi Frankrikes Spider-Man, Alain Robert.
Robert har gjort sig känd för att klättra utan säkringar. Han tar sig upp på skyskrapor utan annan klätterutrustning än kritpåse och ett par klätterskor.
– Han sa att han gärna skulle klättra uppför Sara kulturhus, säger Schmitz och ler. Och när han ändå är där kanske han kan putsa fönstren.