Mer om kvällens program - Nya klanger & Mendelssohn
En hyllning till den mänskliga skaparkraften
En ensam violin inleder Albert Schnelzers Through the Eye of the Pegasus – ett rafflande orkesterverk komponerat till 40-årsfirandet av återinvigningen av Alte Oper Frankfurt. Huset, som öppnade 1880 men förstördes under andra världskriget, återinvigdes 1981. 2021 uruppfördes Through the Eye of the Pegasus av hr-Sinfonieorchester under ledning av Alain Altinoglu.
I verket utgår Schnelzer från den Pegasus-staty som funnits på byggnades tak sedan 1880. I grekisk mytologi är Pegasushästen knuten till muserna och symboliserar artistisk och gudomlig inspiration. Verkets huvudtema lånar tonhöjderna från Mahlers åttonde symfoni – som spelades vid återinvigningen 1981. Detta huvudtema brukar kallas för ”Veni Creator”-temat. Det kan, berättar Albert, tolkas som uttryck för den gudomliga skaparkraften, men är i det här fallet främst en gestaltning av människans egen skaparkraft. I musiken finns också minnesfragment av annan musik som haft stor betydelse i operahusets historia, till exempel ur Franz Schrekers opera Der Ferne Klang.
”Men framförallt är verket en hyllning till de människor som genom sitt hårda arbete bidragit till att operan fortfarande står kvar. Som hjälper oss att minnas, men också ingjuter hopp inför en osäker framtid”, säger Albert.
Valsång och flyende fåglar kaparkraften
Också Tebogo Monnakgotlas saxofonkonsert Gaea kretsar kring den oro relaterad till klimatet som ständigt finns med oss. Konserten är komponerad för saxofonisten Johannes Thorell, som också är solist i konserten. Gaea betyder Moder jord, och i stycket utforskar Tebogo Monnakgotla människans åverkan på naturen och den klimatkris som hela tiden förvärras. Varje sats har hon skrivit ur ett djurs perspektiv, och inledningsvis möter lyssnaren klanger som påminner om valsång. Denna klang är inte helt olikt barytonsaxofonen, som i sig är vad Johannes Thorell kallar ”oputsad”:
”Det finns ett rikt övertonsspektra i instrumentet som är tacksamt att laborera med. I stycket finns också en del glissandon som går att associera till valsång”, berättar han.
Den andra satsen heter Firebird, som Igor Stravinskijs verk med samma namn, och gestaltar de senaste årens skogsbränder. Musiken är hetsig och dramatisk och för tanken till bilden av en fågel som försöker fly från en brinnande skog. Swan song är namnet på den tredje satsen, och här relaterar musiken till de oljekatastrofer som genom åren tagit livet av otaliga fåglar som fått vingarna fastklibbade på kroppen av läckande olja. Blue bear skildrar de smältande isarna som gör jordens isbjörnar hemlösa, medan Water ascending speglar isarna som smälter till följd av den globala uppvärmingen.
Mendelssohn skippade körerna
Konserten avslutas med Felix Mendelssohns femte symfoni, Reformation. Tonsättaren valde att inte skriva ett verk där en kör framför en biblisk text – i stället blev det en symfoni utan ord, där spår av gregorianska motiv flätas samman med kontrapunkt och fragment från lutherska koraler.
Mendelssohn drog upp konturerna till symfonin redan 1829, då han gjorde sin första resa till de brittiska öarna. Hans målsättning var att stycket skulle uruppföras i samband med trehundraårsjubiléet av framläggandet av den Augsburgska bekännelsen – en milstolpe för reformationen. Men verket kom inte att publiceras förrän efter tonsättarens död och blev därför nummer fem i ordningen.
Eivind Aadland är tillbaka
Konserten dirigeras av Eivind Aadland som senast besökte Sara kulturhus i januari 2023 för att leda konserten Bruckner och Schumann.
Eivind Aadland är en av Norges ledande dirigenter, men är även välkänd för publik i hela Australien och Östasien. År 2020 tillträdde han sin nya position som chefsdirigent och konstnärlig ledare för Tasmanian Symphony Orchestra, med bas i Hobart, en stad som snabbt håller på att bli en ledande kulturell destination. Han har nyligen förlängt sitt kontrakt till 2026.